Artiklar

Ibland är lågkolhydratkost bättre än Paleokost

13 maj, 2020 | Kost

Paleokost är per definition ingen kosthållning med fast fördelning mellan kolhydrater, fetter och proteiner. 

Paleokost.jpg

Paleokost är per definition ingen kosthållning med fast fördelning mellan kolhydrater, fetter och proteiner. Paleokost är därför inte heller i grunden någon lågkolhydratkost då den kan innehålla frukter, rotfrukter, nötter och honung som driver upp kolhydratinnehållet. Du som är frisk och tränar regelbundet behöver i regel inte fokusera på antalet gram kolhydrater, fetter eller proteiner när du äter Paleokost.

Det finns emellertid ett antal tillstånd och situationer när lågkolhydratkost är eftersträvansvärt. Lågkolhydratkost kan ha en terapeutisk (läkande) verkan vid såväl övervikt och metabol ohälsa som vid vissa inflammatoriska tillstånd. Även vid många neuropsykiatriska och neurodegenerativa diagnoser är lågkolhydratkost att föredra framför annan kosthållning. Det finns också skäl att hålla nere kolhydratintaget vid sockerberoende och sockersug. Även du som uthållighetsidrottar och du som vill deffa kroppen maximalt har nytta av en lågkolhydratkost.

Du kan enkelt anpassa Paleokosten till att bli kolhydratsnål. Genom att undvika frukter, rotfrukter och honung och äta bär med måtta så minskar du kolhydratintaget effektivt. Fortsätt äta grönsaker som växer ovan jord (samt lök) så hamnar du på ett maximalt kolhydratintag om 20 gram per dag vilket definieras som en strikt lågkolhydratkost. Ersätt tappet av kolhydraterna med mer naturliga fetter som smör, kokosolja, olivolja, avokado, ägg och fet fisk.

Minskat sötsug

Val_mellan_sallad_och_munkar.jpg

Många människor mår i praktiken bäst av en Paleokost som görs kolhydratsnål. Orsaken brukar vara att mättnaden blir större och jämnare, att vardagsenergin ökar ytterligare och att humöret stabiliseras mer. Framför allt upplever många att sötsuget minskar ännu mer. Det blir helt enkelt lättare att stå emot alla socker- och skräpmatsfällor. Anledningen till dessa maximerade hälsovinster är att man med maximalt 20 gram kolhydrater per dygn skapar en unik metabol miljö i kroppen. Bland annat nedregleras hjärnans belöningssystem och ketoner tillverkas i levern. Ketoner är ett samlingsnamn för tre olika syror (beta-hydroxybutyrat, acetoacetat och aceton). Dessa bildas av fettsyror. Ketoner avlastar hjärnans glukosbehov och förser också muskler och andra vävnader med energi. Det metabola tillståndet med förhöjda nivåer av ketoner i blodet kallas ketos och en kosthållning som framkallar ketos kallas ketogen kost.

Betrakta således Paleokost som en hälsosam kosthållning, och en strikt lågkolhydratkost som en högre växel för den som vill maximera funktionsmedicinsk läkning vid:

  • Metabol sjukdom

  • Stor övervikt

  • Vissa inflammatoriska sjukdomar

  • Neuropsykiatrisk eller neurodegenerativ sjukdom

  • Sockerberoende

  • Sötsug

eller maximera fitness vid:

  • Uthållighetsidrott

  • Maximal deff och fettförbränning

En del argumenterar för en strikt lågkolhydratkost (även kallad LCHF-kost) genom att hävda att en sådan kolhydratsnål och fettrik kosthållning varit vanligt förekommande under människans evolution. Men argumenten för det är faktiskt få. Studerar man ursprungskulturer som äter en lågkolhydratkost så har det i de allra flesta fall handlat om en högproteinkost – inte en högfettskost.

När kolhydraterna ersätts av protein så bildas inte lika mycket ketoner som när de ersätts av fett. Den unika ketogena miljön infinner sig inte i en högproteinkost. De stora argumenten för fettrik lågkolhydratkost (LCHF-kost) är istället att det finns vetenskapligt stöd för dess metabolt terapeutiska effekt, men också att det finns överväldigande positiva erfarenheter av många som har provat i praktiken. Många har nämligen ätit sig friska genom en fettrik lågkolhydratkost.

Fler artiklar på samma tema:

Vagusnerven – länken mellan hjärnan och magen

Vagusnerven – länken mellan hjärnan och magen

Den löper som en tyst livlina mellan hjärnan och magen – vagusnerven. Genom den pågår en ständig dialog mellan vårt medvetande och den så kallade bukhjärnan, kroppens eget nervsystem i tarmen. Forskningen visar att när vagusnerven mår bra, gör ofta resten av kroppen...

Tidigare middag gynnade hjärtat

Tidigare middag gynnade hjärtat

I en ny studie från Northwestern Medicine fick en grupp medelålders deltagare äta dagens sista mål senast tre timmar före läggdags, så att nattfastan sträckte sig över minst 12 timmar. Detta ledde till mätbara förbättringar i både blodtryck, puls och blodsockerhalt...

Forskare förvandlar timjan till precisionsmedicin

Forskare förvandlar timjan till precisionsmedicin

Timjan, som använts som naturmedicin i tusentals år, är ett spännande exempel på hur gammal örtmedicin möter modern nanoteknik. Örten innehåller flera aktiva ämnen som har antiinflammatoriska, antimikrobiella och antioxidativa egenskaper. Extrakt av timjan har dock...