Svenska ungdomar bär på en blandning av kemikalier som varierar beroende på kön, födelseplats och bostadsort. Forskning från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) visar att vissa långlivade ämnen, som PFAS och metaller, kan finnas kvar i kroppen i åratal.
Ungdomar födda i Sverige eller andra industrialiserade länder har högre halter av långlivade ämnen än de som är födda i utvecklingsländer. Undantaget är rester av förbjudna bekämpningsmedel som DDT, som förekommer i högre halter hos ungdomar födda i utvecklingsländer. Dessutom är halterna av vissa kemikalier, som flamskyddsmedel och plastämnen, högre hos ungdomar i norra Sverige. Detta kan kopplas till inomhusmiljön, som ofta är en viktig källa till dessa ämnen.

Pojkar har högre halter av metaller som bly och kvicksilver samt långlivade kemikalier, vilket delvis kan förklaras av deras högre matintag. Flickor har däremot högre halter av ämnen från smink och hudvårdsprodukter, samt tungmetallen kadmium, vilket kan bero på en sämre järnstatus som ökar upptaget. Forskningen visar att vi fortfarande vet för lite om kemikalieblandningarnas långsiktiga hälsoeffekter. Det är viktigt att fler studier görs så att vi får veta hur de här ämnen påverkar exempelvis nervsystemet och immunförsvaret.

Källa: Doktorsavhandling 2024:90, SLU.

Helene Sandström