Ateroskleros (åderförkalkning) är vår vanligaste dödsorsak. Forskning visar att rätt kost och/eller kosttillskott kan vara en betydande del i att förebygga det som blivit en folksjukdom.

Utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom är ett gigantiskt folkhälsoproblem. Ateroskleros kan liknas vid en fortskridande försvagande inflammatorisk kärlförtjockning där insidan kläs av förträngande kalciuminlagrad kärlplack. Tyvärr drabbas de flesta högre upp i åldern i olika utsträckning av ateroskleros med fortlöpande försvagande inflammatoriska och förträngande sjukdomsprocesser i kärlväggarna.

Detta gäller inte minst i hjärtats kranskärl, karotis- och femoralisartärerna. Sjukdomen leder med tiden ofta till minskad livskvalitet, kraftigt ökad risk för hjärtinfarkt och stroke samt därmed död. Ateroskleros utgör den dominerande dödsorsaken i Sverige och hela den industrialiserade västvärlden. Därtill kostar kärlsjukdomen samhället mycket stora resurser. Vi har en väl utbyggd ”vårdapparat” som vid höga blodfetter och/eller diagnostiserad ateroskleros vanligen erbjuder vissa råd om kost och motion i kombination med och – framför allt – långvariga läkemedelsbehandlingar, bland annat med de omskrivna och kritiserade läkemedel som kallas statiner. Vid långt framskriden sjukdom erbjuds ofta avancerade kirurgiska ingrepp, främst genom bypassoperationer och ”ballongvidgningar” av förträngda kranskärl.

Mer oraffinerade vegetabilier

Det finns avgörande primära orsaker till fortlöpande så kallade aterogena (åderförkalkande) processer som ofta börjar i tidig ålder och senare i livet leder till hjärt-kärlsjukdomen ateroskleros. Kostens ämnesinnehåll har visat sig ha stor betydelse. En framsynt, numera klassisk, studie pekade redan för över ett halvt sekel sedan på att vegetabilier i kosten kan skydda mot utvecklingen av ateroskleros. Det var den amerikanske läkaren Lester Morrison som under tolv år följde ett hundratal patienter med ateroskleros som drabbats av och överlevt en hjärtinfarkt.

Hälften av patienterna/försökspersonerna ordinerades en kost med ett måttligt intag av animaliskt fett och protein och framför allt ett ordentligt och varierat intag av oraffinerade vegetabilier. Den andra hälften (kontrollgruppen) fick fortsätta äta ”amerikansk husmanskost” som innebar mer kött och fett och jämförelsevis lite grönsaker. Resultaten visade att endast en fjärdedel (24 procent) av de som åt den ordinära amerikanska kosten levde efter åtta år. I den grupp som åt mycket mer grönsaker levde drygt hälften (56 procent). Efter tolv år var alla i kontrollgruppen döda, men då levde fortfarande 38 procent av gruppen som ordinerats kosten med betydligt mer grönsaker.

En annan tidig, men något senare omtalad, studie utfördes av den berömda amerikanske hjärtkirurgen och tidigare elitidrottaren Caldwell Esselstyn. Han lät 18 av sin kliniks patienter med svår ateroskleros i hjärtats kranskärl börja äta en kost med stora mängder av främst oraffinerade vegetabilier. De sista åtta åren före studiens början hade dessa patienter totalt haft 49 olika svåra hjärtrelaterade händelser med medicinsk behandling – och i de flesta fallen kirurgiska ingrepp. Under de följande elva åren inträffade inte något problem hos de 17 patienter som följde dieten.

En av deltagarna hade hållit upp med dieten i två år och då upplevt kärlkramp, något som försvann när patienten åter följde dieten. Elva av patienterna hade samtyckt till angiografi av några kranskärl vid studiens början och efter fem år. Angiografin visade att den femåriga kosten med högt intag av oraffinerade grönsaker hade resulterat i en ökning av kärllumen (hålrummet i kärlen) med i genomsnitt sju procent, vilket innebär betydligt bättre blodflöde.10,11,12 Mätningar av totalkolesterol och LDL-kolesterol visade också påtagligt sänkta nivåer. Med utgångspunkt i vad vi idag vet, kan man dessutom utgå från att kosten markant stärkte vävnadernas antioxidantkapacitet, bland annat i blodets lipoproteiner.

Variationer av färgrika vegetabiler

Ytterligare ett stort antal studier har därefter också gett vetenskapligt stöd för att en varierad vegetabilisk kost har central betydelse för att förebygga och bromsa progressionen av ateroskleros. Tyvärr äter betydande delar av befolkningen numera ensidigt med liten andel grönsaker, frukt och bär.3,4 Detta är något som gäller människor i alla åldrar och inte minst många av våra barn och ungdomar.1,13,14,15,16 Förutom en stor bredd av näringsämnen (vissa grönsaker innehåller betydande mängder av det kroppsegna energigivande och antioxidativa vitaminliknande ämnet coenzym Q10), innehåller vegetabilier välgörande probiotika och kostfiber för tarmen. Och en stor variation av färgrika samverkande så kalllade fytokemikalier som kan medverka i skyddet mot uppkomst av förhöjd skadlig oxidativ stress i olika vävnader inklusive blodet.6,7,8

Kost innehållande omega-3-fettsyror och dess gynnsamma påverkan

Att vegetarisk kost visat sig ha förebyggande och ”bromsande” effekter mot ateroskleros innebär inte att animalisk kost behöver vara negativt i sammanhanget. Tvärtom visar olika forskning att framför allt marin föda, bland annat fet fisk och marina oljor som fiskolja, är gynnsamt mot utvecklingen av ateroskleros. De skyddande effekterna tillskrivs främst den marina födans innehåll av de fleromättade omega-3-fettsyrorna EPA och DHA som gör våra cellmembran i bland annat blodkroppar och kärlväggar ”spänstigare” samt har antiinflammatoriska egenskaper. Marina produkter och framför allt fet fisk innehåller intressant nog också betydande mängder coenzym Q10.

Även viltkött innehåller oftast en hel del omega-3-fettsyror. Köttprodukter från tamboskap och gris innehåller vanligen en fettsyreprofil med mycket lite omega-3-fettsyror och mycket mättat fett. Något som vid höga intag med födan kan bli negativt och leda till förhöjda blodfetter och bidra till att öka risken för ateroskleros. Om tamboskap skulle äta en varierad naturlig kost med mer fleromättade fettsyror och fytokemikalier skulle köttet bli hälsosammare och påminna mer om viltkött samt också bidra med en bredd av ämnen som omvänt skulle kunna hjälpa till att förebygga ateroskleros.

Övriga levnadsvanor påverkar också

Utvecklingen av ateroskleros är multifaktoriell. Om någon orsak är mer eller mindre dominerande och vi kraftigt kan minska denna, skulle det troligen också vara möjligt att minska hjärt-kärlsjukdomen. För att söka förebygga och bromsa utvecklingen av ateroskleros visar olika forskningsstudier att det utöver en grundläggande lämplig varierad kost även krävs sunda levnadsvanor genom regelbunden motion, tillräcklig vila/sömn och starkt begränsad alkoholkonsumtion och ”rökförbud”. Därtill leder dålig munhygien lätt till en systemisk spridning av bakterier och bakterietoxiner från inflammerade tandköttsfickor till blodet, som kan bidra till utvecklingen av ateroskleros samt i värsta fall även leda till akut hjärtsjukdom eller endokardit (inflammation i hjärtats klaffar).5

Ateroskleros sjukdomsförlopp

Välkända riskfaktorer/markörer för utvecklingen av ateroskleros utgörs av förhöjda blodfetter, främst triglycerider och det så kallade onda LDL-kolesterolet, och omvänt låga nivåer av det ”goda HDL-kolesterolet”. Andra faktorer är åldrande, rökning, fysisk inaktivitet, fetma, höga intag av raffinerat vitt socker, högt blodglukos/diabetes, förhöjt blodtryck, inflammationsmarkören hs-CRP samt genetik.

En liten del av befolkning lider av ärftlig hyperlipedemi med extremt höga nivåer av främst LDL-kolesterol och har därför en hög överrisk för att utveckla svår ateroskleros. Denna grupp kräver särskild medicinsk behandling.

Förhöjd oxidativ stress

Ett mer okänt begrepp och trolig mycket viktig riskfaktor för utveckling av ateroskleros utgörs av förhöjd oxidativ stress. Detta innebär en obalans i vävnaderna mellan vävnadsskadliga fria syreradikaler plus andra kemiskt reaktiva skadliga former av syre och ”rostskyddet”/antioxidativa försvaret. Blodet utgör en flytande vävnad med celler och lipoproteiner som kan oxideras/skadas när de utsätts för skadliga former av syre. Det lipoprotein som ofta benämns som det ”onda LDL-kolesterolet”, är vid förhöjda nivåer starkt förknippat med ökad risk för hjärt-kärlsjukdomen ateroskleros. Sjukvården lägger därför stort fokus på att med hjälp av läkemedel, främst statiner, påtagligt sänka nivåerna av LDL-kolesterol i blodet. Betydande forskning understryker dock att det finns två fraktioner av LDL, dels det som är intakt/friskt och dels det som är härsket/oxiderat. Det är den härskna fraktionen som är avgörande och som kan leda till utveckling av ateroskleros

/Magnus Nylander

Referenser till artikeln finns här: https://www.tidningenfrisk.se/referenser/ 
Frisk nr 4/24 – tema Hjärta & Kärl