Lymfsystemet är ett underskattat men viktigt nätverk i kroppen. Här tittar vi närmare på lymfsystemets betydelse, vad som kan störa dess funktion och hur vi genom medvetna livsstilsval och tekniker kan förbättra vårt välbefinnande.
I kroppen har vi ett fantastiskt system som dag ut och dag in arbetar för vätskebalans, rening och försvar mot angripare: lymfsystemet. Systemets körtlar och kärl finns i hela kroppen och därigenom flödar lymfan, hela fyra liter varje dag.1 Lymfsystemet dränerar kroppens vävnader från vätska och proteiner som har läckt ut från blodkärlen, filtrerar dessa från skadliga ämnen, bakterier, virus och gammalt cellskräp, och levererar sedan vätskan tillbaka till blodet. Stora delar av lymfkärlen löper strax under hudens yttersta lager och leder till området kring nyckelbenen. Lymfsystemet transporterar också fetter och fettlösliga vitaminer från maten vi äter.2
Lymfkärlen bidrar till att föra vätskan framåt, men till skillnad från blodet, som pumpas runt av hjärtat, saknar lymfan en egen pump och är delvis beroende av muskelrörelser och fysisk aktivitet för att flöda optimalt. En särskilt viktig muskel är diafragman, som stimulerar lymfans flöde när vi andas. Dess körtlar och kärl har ytterligare en viktig uppgift, och det är att sköta cirkulationen av vita blodkroppar som skyddar oss mot infektioner. När kroppen bekämpar infektioner kan lymfkörtlarna svullna upp och bli ömma, särskilt de som sitter under hakan och på sidorna av halsen.2
Drygt 250 miljoner människor uppskattas leva med ett syndrom som drabbar lymfsystemet – lymfödem. Vid lymfödem ansamlas lymfvätska i kroppens vävnader. När lymfvätskan inte dräneras som den ska, stannar den kvar i vävnaderna och orsakar svullnad, smärta och tyngdkänsla. Med tiden kan vävnaderna bli förtjockade och stelare, man kan få celluliter och förhårdnad fettvävnad och risken för både infektioner och hjärt- och kärlsjukdom ökar.3
Lymfödem kan bero på medfödda genetiska defekter men kan också orsakas av till exempel infektioner, övervikt eller cancerbehandling. Lymfödem är särskilt vanligt efter bröstcancer eftersom operation och strålningsbehandling kan skada lymfkärlen. Forskning visar dessutom att läkemedel som blockerar östrogenets effekter, som ofta används vid bröstcancer, kan leda till att lymfkärl börjar läcka.4
Lymfsystemets funktion försämras även när vi åldras och om vi går upp i vikt.5 Forskare har sett att fetma kan vara på väg att gå om cancerbehandling som den vanligaste orsaken till lymfödem.6 Fetma leder till inflammation runt lymfkärlen, som blir färre till antalet, får försämrad pumpförmåga och börjar läcka mer.7 Stillasittande kan förvärra lymfödem eftersom flödet ökar vid fysisk aktivitet.5
Även människor utan diagnostiserat lymfödem kan ha nytta av att ta hand om sitt lymfsystem. Här har vi samlat tips på vad du själv kan göra för ett friskare och effektivare lymfflöde.
Massage och kompression förbättrar ödem
Lymfmassage, som också kallas manuellt lymfdränage, kan göras hemma. Det innebär att man med handstrykningar och tryck hjälper lymfvätskan att flöda bättre. Strykningarna följer lymfans flödesriktning.8 Använd gärna en instruktionsvideo från en betrodd källa, till exempel videon Egenbehandling med självlymfdränage publicerad på Youtube av Svenska ödemförbundet.9
Lymfflödet kan också stimuleras med kompressionskläder, till exempel strumpbyxor. Dessa är särskilt framtagna för att krama om vävnaden och minskar läckage.8
Stimulera flödet med träning, vibration och djupandning
Forskning om fysisk aktivitet vid lymfödem har gett blandade resultat, men en studie visade att konditionsträning (som löpning, cykling, studsmatta eller simning) kan förbättra lymfödem som orsakats av övervikt, även utan viktminskning.7 Ett fåtal studier har gjorts om olika typer av vibrationsträning och lymfödem.10 Vissa blir hjälpta av att stå på en vibrationsplatta. En studie om den närbesläktade sjukdomen lipödem visade att vibrationsplatta var effektivare än manuell lymfmassage för att minska ödem.11
Djupandning stimulerar lymfflödet genom diafragmans rörelser. Vid inandning skapas ett undertryck när bröstkorgen expanderar, vilket suger in lymfvätska från kroppens periferi till de centrala lymfkärlen. Muskler i kärlväggen registrerar trycket och hjälper till att pumpa vätskan vidare.2
Prova en enkel djupandningsövning, som 4-8-4-övningen: Sitt bekvämt, andas in genom näsan och räkna till fyra, så att andetaget går ner i magen. Håll andan i fyra sekunder. Andas ut långsamt genom munnen med ett blåsande ljud medan du räknar till åtta. Andas in igen och räkna till fyra. Upprepa hela rutinen 3–4 gånger.
Minska inflammation och vätskeansamling med kosten
Det saknas i mångt och mycket forskning om kostens effekt på lymfödem, men vissa patienter och experter har genom egen erfarenhet upptäckt att ketogen kost kan göra stor skillnad. En av dem är Leslyn Keith, amerikansk lymfödemterapeut och författare till boken The Ketogenic Solution for Lymphatic Disorders. Vid ketogen kost äter man mycket små mängder kolhydrater (< 20 g per dag). Kosten består istället till största delen av protein (ca 50–75 g per dag) samt fett, som man äter tills man känner sig mätt. En mindre studie har visat både viktnedgång och minskad svullnad.12 Dock hade studien ingen kontrollgrupp.
Vid ketogen kost minskar graden av låggradig inflammation, och när man intaget av kolhydrater minskar, frigörs även bunden vätska, främst på grund av vätskeförlust när glykogenlagren töms, vilket minskar trycket på vävnaderna.
Medicinsk lymfterapi och läkarvård
Vid svåra problem kan man söka professionell hjälp hos en medicinsk lymfterapeut som kan undersöka möjligheten att prova kompressionspump eller medicinska kompressionskläder.
Det finns också en hormonell aspekt att ta hänsyn till. I klimakteriet sjunker nivåerna av könshormonet östrogen kraftigt. Forskare har sett tecken på att klimakteriet skulle kunna påverka lymfsystemet negativt eftersom östrogen är viktigt för välfungerande lymfkärl hos kvinnor.4, 13
Om både klimakteriet och östrogenblockerande läkemedel kan orsaka eller förvärra lymfödem, innebär det att östrogenbehandling kan hjälpa? Det saknas ännu studier på människor, men en djurstudie visade att östrogenbehandling förbättrade lymfsystemets funktion.4 Det räcker inte för att säga att hormonbehandling hjälper vid lymfödem hos människor, men om du är i klimakteriet och har symtom på både sjunkande hormonnivåer, kan det vara värt att diskutera hormonersättning med läkare.
Text: Annie Pettersson
Forskningsreferenser finns listade här.
