Timjan, som använts som naturmedicin i tusentals år, är ett spännande exempel på hur gammal örtmedicin möter modern nanoteknik. Örten innehåller flera aktiva ämnen som har antiinflammatoriska, antimikrobiella och antioxidativa egenskaper. Extrakt av timjan har dock varit svåra att utnyttja i medicinskt syfte eftersom de lätt förångas, vilket gör dem svårt att lagra och dosera. I höga doser kan de dessutom orsaka hudutslag och magbesvär.

Men nu har ryska forskare utvecklat en ny teknik som kan förändra detta. Tekniken innebär att mikroskopiska mängder av timjanextrakt kapslas in i små droppar av gelatin, alginat eller olja. Det gör det möjligt att dosera extraktet i exakt rätt mängd varje gång i så kallade nanodoser. Samtidigt förhindrar tekniken att de flyktiga ämnena avdunstar eller irriterar kroppens vävnader.

Fördelen med den här tekniken är också att den kan anpassas till läkemedel, olika ”functional foods” och andra växtextrakt med medicinsk potential. Forskarna arbetar redan med att kapsla in extrakt från andra växter med ännu högre koncentrationer av aktiva ämnen. Men det finns också skäl till försiktighet. En risk med bioaktiva ämnen i nanodoser är att de kan ta sig fram i kroppen på nya sätt och till exempel passera blod-hjärnbarriären. Fortsatt forskning får utvisa hur säker tekniken är i praktiken.

Physics of Fluids. 2026;38(1).

Helene Sandström