Histamin är ett kroppseget hormon och en signalsubstans. Det är framför allt känt för att kunna orsaka allergiska reaktioner, men det är också nödvändigt för kroppens olika funktioner.
Histamin har en mängd funktioner i olika kroppsvävnader, troligen främst i immunförsvaret, mag-tarmsystemet och centrala nervsystemet där histaminet fungerar som en signalsubstans som bland annat påverkar vakenhet, inlärning och minne. När histaminet använts eller utfört sin funktion omvandlas det genom metylering till inaktivt N-metylhistamin. Denna process kan emellertid blockeras och leda till förhöjda besvärande histaminnivåer.
I immunförsvaret är histaminets viktigaste uppgift att sätta igång inflammation. Vid överkänslighetsreaktioner eller skador frisläpps histamin som då påverkar blodkärlen så att de blir mer genomsläppliga. Det gör att de vita blodkroppar kan röra sig snabbare genom blodströmmen och ta hand om skadan eller infektionen.
När histaminnivåerna blir för höga eller när histaminet inte kan brytas ner ordentligt kan det påverka de normala kroppsfunktionerna.
Biogena aminer är naturliga ämnen som fungerar som budbärare i kroppen, bland annat för att reglera immunförsvar och nervsignaler. De finns i vissa livsmedel och kan påverka hur vi mår, särskilt om vi är känsliga för dem. Vissa aminer, som histamin, kan orsaka symtom som allergiska reaktioner eller huvudvärk när vi äter mat som innehåller dem. Dessutom kan de ge andra symtom, som nässelutslag, astma, blodtrycksfall, hjärtklappning och svår psykisk oro. Den här överkänsligheten mot histaminrik mat kallas histaminintolerans.
Det finns även födoämnen som inte innehåller histamin, men som kan öka frisättningen av kroppseget histamin och därmed förvärra symtomen. Exempel på sådana födoämnen är choklad, tomat, spenat, jordgubbar och ananas.
Eftersom blodkärlen påverkas när histamin frisläpps i kroppen kan detta orsaka svullnad i mun och andningsvägar. När en histaminintolerans leder till så svåra symtom att man kan behöva vård benämns den histaminförgiftning.
Histamin bryts ner av enzymer i kroppen. I det centrala nervsystemet metaboliseras det av histamin N-metyltransferas (HNMT) och i matsmältningskanalen bryts det ner av diaminoxidas (DAO). Den forskning som finns pekar på att överkänsligheten till stor del beror på ett nedsatt skydd i tarmen, vilket leder till att histamin och andra biogena aminer tas upp direkt genom tarmslemhinnan till blodet.
Forskarna uppskattar att minst en procent av världens befolkning har brist på DAO i tarmen och därmed har svårt att bryta ner och rensa kroppen från överflödigt histamin. Det betyder att närmare 100 000 svenskar lider av histaminintolerans.
Hur hög enzymaktivitet man har, eller hur hög tröskeln är för att man ska få besvär av histaminrik föda, är individuellt.
Vid histaminintolerans beskrivs ofta ett flertal symtom som också skulle kunna orsakas av ”klassiska” födoämnesallergier, men allergitester mot ett misstänkt födoämne är då negativt. Symtomen uppträder oftast snabbt – från cirka tio minuter upp till ungefär en timme – efter man ätit mat som innehåller biogena aminer. Besvären klingar vanligen av inom ett dygn. De som drabbas beskriver att de kan reagera väldigt olika på histaminrik mat. Ibland kan de tåla en viss maträtt och ibland inte alls. Detta kan ha många orsaker, men kan bland annat bero på att samma typ av maträtt, exempelvis en tonfisksallad, kan innehålla mycket olika mängd histamin och andra biogena aminer beroende på hygien och hur länge och i vilken temperatur tonfisken har förvarats. Det är också av stor betydelse om man samtidigt äter eller dricker något som kan frisätta histamin.
På Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har man sedan många år utfört analyser av DAO i blodplasma hos patienter med misstänkt histamintolerans. Provet anses dock inte som helt tillförlitligt eftersom patienter kan reagera olika på histamin som tas upp från tarmen. Mängden DAO i blodet visar inte heller hur mycket DAO som finns i tarmen, vilket sannolikt kan vara avgörande för många patienters symtom.
När man sparar och äter överblivna matrester ökar risken för histaminintolerans.
Histamin/biogena aminer i livsmedel bildas när bakterier omvandlar aminosyror till olika aminer. Det är en naturlig del av naturens sätt att bryta ner organiskt material, och det innebär att biogena aminer kan bildas i alla lagrade livsmedel som innehåller protein och som utsätts för bakterier, främst kött, fisk och lagrad ost. Viktigt att komma ihåg är att biogena aminer som bildats i maten är värmetåliga och förstörs i regel inte vid matlagning. De förblir intakta även vid konservering och frysning.
Om man har symtom som man misstänker kan komma från histamintolerans är första åtgärden att minska intaget av livsmedel som är histaminrika eller som kan öka frisättningen av histamin. Ofta behöver man inte undvika alla födoämnen som kan innehålla histamin/biogena aminer, men det är viktigt att sträva efter att äta näringsriktigt och varierat samt laga mat på färska råvaror och undvika lagrad mat.
Flera studier har visat att många blir hjälpta av att ta en produkt, exempelvis kapslar, som innehåller enzymet DAO före varje måltid.
Magnus Nylander, med.dr
